Camatecs medarbetare Sanna Hedman började sitt yrkesliv i mode- och designbranschen innan hon sadlade om och utbildade sig till maskiningenjör. Nu har hon varit med och utformat Vasaskeppets nya stöttning.
– Ett drömuppdrag!
Egentligen tycker inte Sanna Hedman att hon har ”sadlat om”.
– Jag ville bredda mig och få in funktionen i formgivningen, och då gick vägen på ett naturligt sätt via maskinkonstruktion, säger hon.
– Men helst arbetar jag med både form och funktion parallellt.
Att Sanna utifrån den kompetensprofilen skulle få jobba med utformningen av Vasaskeppets nya stödkonstruktion kunde hon inte gärna veta.
– Det är ju rena drömuppdraget! Utmanande förstås, eftersom det är så viktigt att det blir rätt, men just därför också så otroligt spännande.
”Rätt” betyder en hel del i det här sammanhanget. Tanken är att konstruktionen ska hålla i hundra år och att den inte ska trycka mot skrovet på samma sätt som den nuvarande gör, så funktion och hållbarhet är högprioriterat.
Men samtidigt är Vasamuseet ett av landets mest välbesökta museer, så det estetiska intrycket är också oerhört betydelsefullt. Den nuvarande stöttningen är en lite grovhuggen stålkonstruktion som har suttit där sedan vraket bärgades 1961 och mellan dess ben löper fullt synliga sladdar i olika färger.
Den här gången hade Sanna att förhålla sig till att stöttorna ska vara lätta att skilja från skeppet, de ska skymma skrovet så lite som möjligt och måste vara estetiskt tilltalande.
Sanna visar en mängd skisser som hon ratat under processens gång och här finns inspiration – moodboards på designspråk – från smide, betong, flygplanskonstruktion, glas, speglar och fackverk.
Just fackverket hängde med väldigt länge i processen; det var en mycket elegant lösning men en idé hon till sist behövde släppa på grund av andra hänsyn.
Nu blir det istället en enklare och mer tillverkningsvänlig konstruktion som blir placerad under skeppets bärande delar, och som också ska kunna göra det möjligt att räta upp skeppet längre fram.
– Konstruktion, design och beräkning har gått hand i hand hela tiden, så fort jag har fått en ny tanke har jag gått in till Michael Larsson som ansvarar för konstruktionen och Michael Olofsson som räknar på lasterna. Ingen av dem sitter mer än två rum bort.
– Det har verkligen varit ett lagarbete och det har varit guld värt att vi har så korta beslutsvägar mellan oss här på Camatec.
Teamet på Camatec, som har letts av Henrik Svedberg, har också haft tät kontakt med Vasamuseets projektchef Magnus Olofsson.
– Jag är mycket nöjd med Camatec, både med hur vi samarbetat och med resultatet, säger han.
– Så fort vi har fått ihop nog med pengar i vår sponsringskampanj går vi igång med själva bygget av vaggan också.
Prestigeuppdrag till Camatec
Ritar på upprustning av nationalklenoden
Tretusen ritningar ska levereras, sedan kan Vasaskeppets nya stöttning börja byggas.
Camatec har fått det prestigefyllda uppdraget och räknar med att vara klara till midsommar.
Vasaskeppet sjunker sakta igen. Visserligen bara någon millimeter per år, men över tid blir det centimetrar och den lilla vridningen riskerar att på sikt skapa skador i ekskrovet.
– Läget är inte akut, men vi vill vara ute i god tid för att förhindra för stor påverkan, säger Magnus Olofsson, projektchef vid Vasamuseet.
Han berättar att den nuvarande vaggan, som är en rätt enkel stålkonstruktion, har hängt med ända från bärgningen av skeppet 1961.
Nationalklenod
– Och stöttningen ligger helt på utsidan av skrovet, vilket gör att skeppet blir hängande på ett vanskligt sätt. Den här gången vill vi också staga upp med ett ”skelett” inombords.
Uppdraget att konstruera den nya stöttningen av denna nationalklenod gick för tre år sedan till Camatec.
– Många kände sig kallade, men vi fastnade för Camatec som inte kommer från byggsidan utan främst arbetar mot industrin, förklarar Magnus Olofsson, tidigare ansvarig för bevarandeavdelningen vid Vasamuseet och numera projektchef för stöttningen.
Inga standardlösningar
– Dels kan inte det här uppdraget lösas med standardlösningar från byggsektorn, och dels ville vi jobba med konstruktörer som klarar ovanliga och komplicerade miljöer, och det kan Camatec. De har bland annat gjort väldigt speciella skräddarsydda lösningar i Stockholms vattenreningssystem och har bra referenser därifrån.
Och hittills har samarbetet fungerat utmärkt.
– Det har uppstått en rad nya problem jämfört med vår ursprungsplan, men ingenjörerna och vi har en bra dialog som jag känner mig trygg med, intygar Magnus Olofsson.
– Det måste bli rätt från början, för den här gången bygger vi för minst hundra år framåt!
Bygget sker senare
Till midsommar ska Camatecs arbete vara klart och ett anbud på byggentreprenaden läggas ut.
– Då ska det ligga omkring tretusen ritningar på bordet här, konstaterar Magnus Olofsson.
Själva byggarbetet kan däremot komma att skjutas upp något år eller två.
– Vasamuseet är helt självfinansierat genom biljettintäkter, så stängningarna under pandemin har gått hårt åt vår ekonomi, förklarar Magnus Olofsson.
Kräver sponsorpengar
Vasamuseet är landets mest välbesökta museum och drog 2019 mer än en och en halv miljon besökare, vilket i intäkter landade på drygt tvåhundra miljoner. Stöttningen beräknas kosta 110 miljoner kronor, och även om den kostnaden fördelar sig över flera år, så är avbräcket från pandemin kännbart.
– Därför drar vi nu igång ett stort arbete med att dra in sponsorpengar. Vi tror att det finns en stor vilja från svenska finansiärer att bidra till att ett så viktigt besöksmål i landet blir rätt bevarat, vi måste bara se till att projektet blir känt!
Foto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM.
Foto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM.
Foto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM.
Magnus Olofsson
Foto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM.
